Johan Theofron Munktell grundade Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna år 1832 och sedan han 1835 med understöd av allmänna medel företagit en resa för att studera den engelska järnindustrin, utvidgades företaget till ett större ”mekaniskt faktori”, som 1859 utvidgades genom anläggningen av Klosterströms gjuteri. År 1853 tillverkade bolaget Sveriges första ånglok, den så kallade Förstlingen och 1859 tillverkades Sveriges första tröskverk.

Bland Munktells tillverkningar i övrigt märks ångmaskiner till järnbruk och sågverk, de första inhemska maskinerna för gevärstillverkning i större skala, kupolen till observatoriet i Uppsala samt maskiner till Sörstafors trämassefabrik, en anläggning som 1869–71 kom till stånd huvudsakligen genom Munktells medverkan. En viktig produkt för Munktells Mekaniska Verkstads Aktiebolag var också ånglokomobiler.

År 1879 ombildades företaget till aktiebolag och bytte namn till Munktells Mekaniska Verkstads AB. Vid Munktells död 1887 blev det sonen Johan Theofron Munktell junior och systersonen Theofron Boberg som tog över ansvaret för företaget och för att föra det munktellska arvet vidare.

1913 började firman med traktorproduktion. Den första traktorn, typ 30-40 levererades 1915 och var ett monster på 8,3 ton. Bolaget köpte 1917 upp E. V. Beronius mekaniska verkstads AB och 1929 AB Avancemotor.

Hundra år efter grundandet, det vill säga 1932, fusionerade bolaget med motortillverkningsdelen inom J & C G Bolinders Mekaniska Verkstad AB i Stockholm. Det nya bolaget fortsatte verksamheten i Eskilstuna under namnet AB Bolinder-Munktell. Rätten till Munktells tändkulemotorer övertogs av Jönköpings Motorfabrik AB som började tillverka motorer med varumärket June-Munktell. AB Bolinder-Munktell tillverkade Bolinders tändkulemotorer under namnet Bolinder-Munktell.

Munktells Mekaniska Verkstad, numera Munktellmuseet. 2006. Public Domain.