I området kring Kungsviken har båtar sannolikt byggts sen medeltiden, kanske så långt tillbaka som vikingatid. Öster om själva Kungsviken ägde bland annat gårdarna i Brattås mark och väster om ligger det som är det egentliga Kungsviken samt gårdar som Kroken och Kungsberg. Även gården Liden ligger öster om Kungsviken. På såväl Brattås som Liden har det byggts båtar under lång tid. Även i Kroken och Kungsberg har det byggts båtar av olika slag.
Olof Jakobsson började bygga småbåtar kring 1806 på sin uppväxtgård i Vrångevatten. Han köpte så småningom gården Kroken som ligger närmare Kungsviken och och som hade mark ner till havet. Där började han bygga större båtar, fraktjakter och skutor (galeaser med mera) för bondesjöfarten. Han var framgångsrik och kunde låna ut pengar till de som hade behov av lån och äga andelar i fraktskutor av olika slag. Han köpte även mark och gårdar på annat håll som han arrenderade ut. Han dog 1846.
Sonen Lars Olsson gifte sig med Anna Helena Larsdotter samma år. Hon halvsyster till Anton Larsson som var bonde och båtbyggare i Västra Brattås. De var barn till båtbyggaren Lars Andersson i Västra Brattås som i sin tur var son till Anders Andersson (dog 1809) som också var båtbyggare i Brattås. Även hans far Anders Svensson var båtbyggare:
Det framgår av ett tingsprotokoll från 1753. Han och Olof Assarsson stämdes för att de två år tidigare sålt en stor backabåt till Hans Larsson. Enligt denne var båten byggd av så odugligt virke att den förlidna hösten sjönk och Hans och hans båtsällskap med stor livsfara blev räddade. Han krävde därför ersättning för denna skada. I svarandenas motstämning hävdades att Hans efter köpet 1751 stött på en klippa och måste reparera skadorna på styrbordsidan. Fast vattnet forsade in på babordsidan när båten sjönk hävdade Hans. Tvisten löstes genom att Anders Svensson och hans kompanjon betalade tillbaks hälften av vad de fått för båten.
Lars Andersson byggde båtar i Kungsviken på samfällighetsmark som kallas samplan. Där var också Johan Rutger Andersson verksam som båtbyggare. Han var kusin till Anna Helena Larsdotter.
Några år, 1949, efter broderns giftermål så gifte sig sonen Sven Olsson med Inger Johannesdotter, dotter till handlaren Johannes Andersson som då var den störste markägaren i själva Kungsviken. Handlaren hann också med att bygga båtar. Han två söner Olof Johansson (Boon) och Martin Johansson (Kongsvigen) var också båtbyggare. Olof Johansson tog över faderns gård i Kungsviken år 1860.
Sven Olsson tog över faderns gård i Kroken medan Lars Olsson bosatte sig i Kungsviken. Lars Olsson och Anna Helena Larsdotter köpte dock gården Smedby i Tegneby 1865 varvid Lars Olsson lämnade båtbyggeriet. Sonen Oskar Ludvig Maximilian var då femton och tog ett tiotal år senare över gården i Kungsviken sedan han gift sig med Anna Matilda Isaksdotter från Torsby i Tegneby.
År 1897 flyttade Anders Mattsson till Kungsviken i samband med att han gifte sig med Sven Olssons dotter Josefina. Han kom från en båtbyggarsläkt i Svineviken. Det nygifta paret flyttade in i ett nytt och stort hus i Kungsberget.
Olof Johansson (Boon) lärde sig på 1860-talet att bygga båtar på kravell vilket innebär att han kan bygga större och stabilare båtar. Hans varv är beläget i Kilen väster om Kungsviken och sjöbåtar för fiske är bland de båtar han bygger. Vid 35-års ålder gifte han sig med änkan Johanna Kristina Andreasdotter från Röra som redan hade en son, Johan Abrahamsson. Även denne blev båtbyggare.
Einar Karlsson vars föräldrar flyttat till Kungsviken 1925 startade båtbyggeri och varv 1935. Föräldrarna, Amandus Olsson och Nikolina Niklasdotter arrenderade gården Liden i Kungsviken av Lars Theodor Antonsson som var lantbrukare och båtbyggare.
Både Lars Theodor Antonsson och hans fru dog tidigt, 1911 respektive 1915. Deras son Tore Larsson växte upp hos sin farbror Anton Antonsson i Brattås som också var lantbrukare och båtbyggare. Som ung arbetade Tore Larsson en tid hos båtbyggaren Henrik Johansson, farbror till Gösta Johansson.
Tore Larsson startade varv i Göteborg 1947 efter att han varit anställd hos Hjalmar Johansson i Långedrag i 17 år. Hjalmar Johansson drev innan dessa ett varv i Kungsviken men flyttade 1929 till Långedrag i Göteborg där han fortsatte sin verksamhet. Tore Larsson flyttade dock tillbaks till Liden i Kungsviken år 1951 där han byggde lustbåtar och fritidsbåtar varav många ritades av Olle Enderlein och Arvid Laurin samt andungar ritade av Thorvald Gjerdrum. Brodern Tolle Larsson var vuxen och arbetade i gruvan i Brattås. Han bodde kvar på gården Liden i ett av rummen i huset där familjen Amandus Olsson arrenderade resten.
En av de som arbetade hos Tore Larsson var Roland Persson. Han arbetade sen på Henåns båtbyggeri en tid varefter han startade eget i Henån. Efter en brand som förstörde varvet byggde han nytt på en fastighet i närheten. På 1960-talet flyttades verksamheten till Lilla Kålvik där den finns än idag.
1942 kom Harry Hallberg till Kungsviken och delade till en början lokaler med Einar Karlsson men 1943 köpte ha ett skjul som var virkeslager. Hallberg fokuserade på att bygga jullar och fritidsbåtar, däribland stjärnbåtar och kryssare. Harry Hallberg hade börjat sin bana som båtbyggare hos Hjalmar Johansson i Långedrag år 1937 men slutade 1939 för att istället börja arbeta på Sverre-varvet.
På 1940-talet fanns det 12 båtbyggerier i Kungsviken.
Harry Hallberg startade 1958 en båtbyggarutbildning som han drev i 10 år. År 1963 flyttade båtbyggeriet till en ny lokal i Ellös och 1972 köptes varvet i Ellös av Christoph Rassy som drev ett båtbyggeri Kungsviken i Hallbergs gamla lokaler.
Rassy kom till Sverige från Bayern i Tyskland år 1960 för att arbeta på Nötesunds varv (Karl-Erik Andersson). Han byggde också båtar till sig själv på fritiden och 1964 köpte han Hallbergs nedlagda varv i Kungsviken. I början av 1970-talet började han bygga fritidsbåtar i plast. Med köpet av Harry Hallbergs verksamhet i Ellös år 1972 mångdubblades företagets omsättning. När Christoph Rassy gick i pension tog sonen Magnus Rassy över som företagsledare.
En som arbetade hos Einar Karlsson var Holger Johansson. Han hade börjat arbeta som båtbyggare hos sin far år 1937 och därefter på flera varv i Göteborgstrakten innan han började hos Einar Karlsson. Efter att Einar Karlssons varv började avveckla verksamheten startade han år 1961 ett eget båtbyggeri i Kungsviken, på gården Tolfteparten.
De som kom att bygga fiskebåtar var bland annat:
Idag finns inga varv och båtbyggerier kvar i Kungsviken. De är förvandlade till marinor och serviceinrättningar för fritidsbåtar. Gösta Johanssons varv finns dock kvar som museum.
Andra källor:
- Blom, Bornmalm och Bång, Fiskebåtarna & Varven, 2002
- Bornmalm, Bång och Fredriksen, Fiskebåtarna & Varven Skeppsbyggarna 2, 2016
- Eva Borge och Margareta Bremertz, Båtbyggare på Orust, 2018