Bergsunds Mekaniska Verkstad startade med att skotten Thomas Lewis anlade ett järngjuteri enligt brittisk modell 1769 vid Hornstull på Södermalm i Stockholm invid Liljeholmsviken. Verksamheten utökades under 17- och 1800-talen med nya verkstäder. Ny ägare 1807 blev Gustaf Daniel Wilcke. Samuel Owen arbetade åt honom i nära tre år och ledde arbetet med Sveriges första egenkonstruerade ångmaskin.
Efter O. Telander och A. P. L. Hammars köp av verkstäderna på 1840-talet byggdes anläggningen ut med en stapelbädd för skeppsbyggeri. Anton Wilhelm Frestadius inköpte verkstaden 1858 och den utvecklades starkt under hans tid. Tre år efter Frestadius död, år 1867, ombildades firman till Bergsunds Mekaniska Verkstads AB med ett kapital av 700 000 kronor. Under Carl August Lindvalls tid som chef åren 1875-1890 rådde högkonjunktur inom sjöfartsnäringen och på femtio år från 1858 byggde varvet närmare 200 ångfartyg. För att kunna bygga fartyg större än slussen i Södertälje tillät anlades filialen Finnboda Slip vid Saltsjön ute i Nacka.
Utöver varvsverksamheten var även tillverkning av gjutjärnsbroar en viktig verksamhet för företaget och fram till sekelskiftet tillverkades de allra flesta av svenska statens järnvägsbroar på Bergsunds.
I början av 1900-talet investerades också för produktion av tändkulemotorer (råoljemotorer) vilken startade 1904. Motorer av två varianter tillverkades, Bergsunds-motorer och Original-motorer. Efter ekonomiskt lyckade år runt sekelskiftet började företaget få problem med lönsamheten i början av 1900-talet. 1916 såldes därför varvet vid Finnboda till Stockholms Rederi AB Svea men det räckte inte. Företaget trädde i likvidation 1924 men rekonstruerades och fortsatte med sin verksamhet till 1929 då byggnaderna revs för att bereda plats för bostäder.
1934 övertogs Bergsunds tillverkning av motorer av AB de Lavals Ångturbin. Ett stort antal Laval-motorer levererades åren 1934-51 främst till svenska flottan och på export till Spanien, Portugal och Norge. Lager och service för Lavals och Torps Bruks tändkulemotorer övertogs 1953 av Jönköpings motorfabrik.