IMO 5198656
SEJI
Varv: Goole Shipbuilding & Repairing Co Ltd
Officiellt nummer: 11381
IMO 5198656
Varvets nummer: 351
Byggår: 1940
Bruttotonnage: 530
Nettotonnage:
Längd: 50,30 m
Bredd: 8,40
Djup: 4,27
Motor: Amos & Smith Ltd T3cyl 850 ihp

En av de mest spektakulära och udda fiskebåtarna (inte på grund av utseende utan på grund av vad den historiskt använts till) som funnits i Sverige är UA 530 Seiko, ursprungligen byggd 1940 på Goole Shipbuilding & Repairing Co Ltd i Goole som beväpnad eskortångtrålare för den brittiska marinen med namnet Morris Dance. Tjänstgjorde i huvudsak vid Afrikas kuster under andra världskriget. Ångmaskinen hade 3 cylindrar och var på 850 ihp. Båtan var på 530 bruttoton och 74 meter lång. Det byggdes totalt 20 stycken fartyg av samma typ.

1946 såld till F. Daems i Antwerpen men redan året efter såld till Eilert Østbø i Stavanger och registerad som Morris Dance i Storbritannien. Nästan direkt vidaresåld till Bjarne Bernhardsen i Oslo och därefter upplagd på varvet Olsen & Borge, i Oslo för ombyggnad.

1951 såld till Partrederiet Tottan (Engebretsen & Hauan, Vestfold Kjemiske Fabrikker AS) i Tønsberg. Fick då ny motor, en dieselmotor från Fr. Krupp Germania AG i Kiel, förlängdes och bygges om till sälfångstfartyg/lastfartyg på AS Skibs-Service, Kjøpmannsskjær och gavs namnet Tottan. Uthyrd till British Arctic Expedition för resa till Grönland år 1952 inför vilken båten besöktes av drottning Elizabeth. Därefter fram till 1953 uthyrd till franska Expeditions Antarctiques Francaises för att delta i vetenskapliga expeditioner i Antarktis och därefter till australiska ANARE.

Tottan i isen 1952. Antarktis.

Användes 1953-1955 som sälfångstfartyg i Nordatlanten, för att 1955-59 hyras ut till British Royal Society för vetenskapliga expeditioner i Antarktis. Båten finns på flera frimärken och på en mängd foton från olika delar av världen.

Tottan
Tottan

1959 såld till Bergen och AS Rieber & Co, fick namnet Kvitfjell och Tromsø som hemmahamn. Användes som sälfångstfartyg. Ombyggd vid Mjellem & Karlsen Mek Verksted i Bergen åren 1962-63 till kombinerad sälfångst- och snörpvadsbåt. Fick förlängd backen och nya hytter förut. Även motorn byttes 1963, dette skedde i Flensburg. Den nya motorn var MAK Atlas MAK Diesel 4SC SA 8 cyl. diesel på 1 500 hk. Vintern 1964-1965 fick fartyget en ny styrhytt av aluminium och hjälpmotorer.

Sålt till Carino Co Ltd i Kanada (ett dotterbolag till Rieber & Co) år 1968 och fortsatt använt som sälfångstfartyg. Ibland fiskade båten även sill med snörpvad. Vidaresålt till Interfish Ltd i Kanada år 1972. Samma år fattade båten eld i Skagerak efter en explosion i motorn och fick bogseras in till Göteborg efter att branden släckts. Därefter utdömd och upplagd. Vid branden var Kvitfjell på väg hem till Norge efter att ha levererat sälskinn till Polen.

Den utdömda båten köptes av Ljungsvik & Carlsson (Carlsvik Shipping Ltd) året efter. De lät rusta upp båten på AB Hälsö Varv samt byggde om den till snörpvadsbåt för sillfiske i Nordsjön. Ny motor, bogpropellrar och annat installerades. Även Hälsö Varv (tidigare J.W. Bergs) ägdes av Rolf Ljungsvik och Jörgen Carlsson.

Ombyggd 1974 fick Morris Dance/Trottan/Kvitfjell namnet UA 530 Seiko och fick Grundsund som hemmahamn. Skeppare på båten blev Gunnar Karlsson från Grundsund, tidigare skeppare på Ingo och morbror till tidigare boxningsvärldsmästaren Ingemar Johansson. Ska vid denna tid ha varit på 490 bruttoton, vilket bör ha gjort båten till en av de större i den svenska fiskeflottan. Båten användes till snörpvadsfiske (ringnotsfiske) på sill men fick enligt Gunnar Karlsson problem:

I en intervju med Gunnar Karlsson 1994 berättade han att satsningen på Seiko hade att göra med det stora sillfiske som i första hand norska ringnotsfiskefartyg bedrev i Nordsjön och utanför norska västkusten. Enligt Gunnar kom Seiko tyvärr att drabbas av en rad problem. När fisket var slut 1976 blev nya namnet Deep Diver och sedan GG 869 Sjövik från Donsö.

Deep Diver

Redan 1976 gick Ljungsvik & Carlsson dock i konkurs och båten såldes till Göteborgs Dykteknik AB och fick namnet Deep Diver. Byggdes om vid Gotenius varv till dykerifartyg. Avregistrerades som fiskebåt och användes bl.a. vid bärgningsarbeten. Även detta bolag gick dock i konkurs, det skedde 1984. Båten köptes då av Rederi AB Sjövik (senare Swedia, ägt av Lars Bergendahl) på Donsö och blev nu fiskebåt igen, GG 869 Sjövik. Tycks dock aldrig ha använts som det utan låg still vid Gullbergskajen.

GG 869 Sjövik

Såld 1987 till Nordic Fishing Management Inc i Panama , ett företag ägt av det norska paret Thurid och Björn Borgan Hansen. Utrustad för fiske i Fredrikstad och ska sen ha gått till Mauretanien för fiske där. Om det verkligen blev nåt fiske är oklart. Finns enligt internationella skeppsregister kvar än idag, med samma bolag som ägare och hemmahörande i Mauretanien med namnet Sjovik. Men det är mycket osäkert om båten existerar i verkligheten. Sannolikt gör den inte det.

Seiko (Morris Dance) var den andra båten av samma typ som hamnade i Sverige. För redan 1948 köpte Stena A Olsson Metallprodukter fartyget Sarabande. Detta fartyg såldes formellt ett år senare till Cia Maritima Sarabande (August Zarins), Puerto Limon i Panama. De egentliga ägarna var baltiska flyktingar. Fartyget lämnade Göteborg i augusti 1949 med 250 personer ombord (235 flyktingar). Via Cork på Irland reste de till Halifax i Kanada. Såldes 1951 till Guard Salvage & Wrecking Co Ltd och blev bärgningsbåt.