LL 580 Skaftö

IMO 5330802
SMGE
Varv: VEB Ernst-Thälmann-Werft, Brandenburg i DDR
Officiellt nummer: 10357
Varvets nummer: 512/6
Byggår: 1961
Bruttotonnage: 147
Nettotonnage: 65
Längd: 30,95 m
Bredd: 6,61 m
Djup: 3,30 m
Motor: VEB Schwermaschinenbau Karl Liebknecht, SKL 8-cyl diesel på 565 hk

Denna båt beställdes ursprungligen av Carl-Olof Corneliusson, Lennart Johansson och Lars-Olof Larsson på Hönö och var en av de fiskebåtar som fanns i den första serien om 10 båtar som beställdes från DDR av Handelsagenturen Neptunus AB. Gruppen från Hönö fullföljde dock inte beställningen och Handelsagenturen Neptunus stod därmed med en båt utan beställare. Båten lades upp på J.W. Bergs Varv på Hälsö i väntan på att en köpare skulle dyka upp.

De som kom att köpa båten blev bröderna Allert och Göte Karlsson i Grundsund som dock ville att båten skulle målas om till grön (ovanlig färg, men populär i Grundsund) istället för grå som den var. Deras bror Eskil Karlsson var ägare av LL 587 Skogland. De två båtarna bedrev partrålning ihop.

1965 byggdes båten om vid AB Lödöse Varf och 1967 installerades en ny huvudmotor vid Brdr. Nipper Mek. Verksted i Skagen. Den nya motorn var en VEB Schwermaschinenbau Karl Liebknecht, SKL 8-cyl diesel på 600 hk.

År 1973 engagerades LL 580 Skaftö av Mattssonföretagens dotterbolag FEAB för att bogsera tre skrov till Färöarna och Danmark för färdigställande. Motorerna var dock redan installerade. Skroven bar namnen Carlsvik I (blev E 661 Anita Trosca), Carlsvik II (blev E 662 Barbara Trosca) och Carlsvik III.

I augusti 1973 såldes båten till A/S Financieringsselskabet af 1 juli 1958 (Christian Vanggaard). Namnet ändrades till FN 185 Anna Vanggaard. Hemmahamn blev Sæby. 1977 bytte båten namn till FN 185 Middle-Bank, ägarbolaget lades ner och båten köptes av Edvin Arvin Jakobsen och Erik Lindhardt Larsen med 50% var. Namn och hemmahamn förblev desamma.

Den 18 september 1979 övertog Edvin Arvin Jakobsen hela fiskebåten och sen sålde han båten till Jens-Christian Møller i Sæby. 1980 var båten ombyggd och fick namnet Greda Grenius. Två år senare gick Møller i konkurs och båten såldes till Struer Skibsværft A/S. 1983 hade de demonterat fartygets inre och meddelade att det skrotats. Detta var dock inte korrekt utan skrovet behölls och byggdes om till vakt/räddningsfartyg för användning i oljefäten på Nordsjön med namnet Esvagt Echo. Ägaren är Esvagt A/S och fartyget finns än idag.

Källor: Blom, Bornmalm & Bång, Ståltrålare i svenskt fiske 1959-1965, 2012

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.