Bertil Egnell tecknade 1904 i samband med en fiskeriutställning på Carlstens fästning ensamrätt till försäljning av Avance-motorer. Ett motorfabrikat som tillverkades av J.V. Svenssons Motorfabrik i Stockholm. För detta ändamål och för att montera in Avance-motorer i båtar startade han AB Marstrands Mekaniska Verkstad på Kvarnholmen tillsammans med Ragnar Berger och Gustav E. Widell. Egnell ägde 50% av aktierna. Marken där anläggningen anlades arrenderades av staten.

År 1914 startades ett filialvarv i Smögen vilket idag går under namnet Smögenvarvet. 1917 köptes den västra delen av Kvarnholmen av Marstrands Mekaniska och den östra delen av Axel Qvirist som bl.a. drev ångtrålsverksamhet och handlade med fisk.

Som en följd av Egnells avtal med J.V. Svensson var Avance-motorer vanligt i de fiskebåtar som tillverkades vid Ringens varv och på Kvarnholmens varv innan varvet köptes av Laurin. Varvet byggde också fartyg av olika slag, men främst monterade de in motorer i fiskebåtar och andra flytetyg.

1907 brann verkstadsbyggnaden av trä ner och istället byggdes en ny byggnad av sten. 1911 övertogs Kvarnholmens varv från Lars Laurin. År 1916 installerades 264 motorer. 1928 köptes resten av Kvarnholmen från Qvirist och år 1929 började Marstrands Mekaniska med nybyggnadsverksamhet. Företaget byggde bland annat minsvepare och färjor men reparationer och underhåll förblev den viktigaste verksamheten. På 1930-talet företaget också huvudägare i Marstrands Nya Ångfartygs AB. Detta rederi ägde också aktiemajoriteten i Marstrands Turisthotell, och verkstadsbolaget ägde Arvidsviks hotell, restaurant och badinrättning så Egnell blev på många olika sätt Marstrands mäktigaste person. 1931 sålde filialvarvet i Smögen.

År 1943 startade företaget tillverkning av livbåtar. Totalt hade företaget cirka 100 anställda vid denna tid. I början av 1950-talet började livbåtarna tillverkas av aluminium. De började även bygga lite större lastfartyg.

Företaget hamnade i ekonomisk kris år 1949 och fick rekonstrueras. Axel Egnell, bror till Bertil Egnell, blev nu delägare i Marstrands Mekaniska tillsammans med Björn Prytz, Karl-Erik Jacobsson (VD på Götaverken) och Rolf Sörman (Transatlantic). Styrelsen bestod därefter av Björn Prytz, Karl-Erik Jacobsson och Rolf Sörman med Birger Melin som suppleant. Ångbåtsbolaget såldes till andra ägare. Tillförordnad VD efter rekonstruktionen blev advokat Birger Melin. Han fick vara kvar på posten fram till februari 1951 då civilingenjör Bengt Heijl anställdes som vd för Marstrands Mekaniska Verkstad.

1953 såldes Arvidsvik hotell och restaurant till Marstrand stad. Två år senare brann företagets livbåtsverkstad ner men en ny uppfördes året efter och två år senare började livbåtar också tillverkas i plast. De ekonomiska problemen för företaget fortsatte dock och produktionen fick ibland ställas in. 1957 blev Gunnar Törnquist ny VD.

Marstrands Mekaniska Verkstad
Marstrands Mekaniska Verkstad och varvets transportbåt Paddan, Foto: Alvar Nilsson/Bohusläns Museum

1959 började företaget bygga fiskebåtar av stål. 1959 beställdes tre båtar och sen blev det mer. Detta kom att rädda företaget från konkurs. Vid denna tid fanns det cirka 80 anställda. Allt fler av beställningarna vid varvet gjordes via skeppsmäklaren Helge Olsson i Göteborg (AB Helge Olssons Fartygsagentur). 1964 hamnade företaget dock i ekonomiska problem och likviderades.

Den som kom att ta över varvet år 1964 blev Helge Olsson. Han döpte om företaget till AB Marstrandsverken. Under det första året med Helge Olsson som ägare till varvet så beställdes 12 nya ståltrålare. Dessa trålare hade konstruerats av Fartygskonstruktioner AB (FKAB) i Uddevalla som ägdes av Gustaf Mattsson.

I juni 1966 så inställde Marstrandsverken betalningarna. Tre fiskebåtar var då fortfarande under byggnad. Ackordscentralen i Göteborg tog över driften efter att varvet ställt in betalningarna. Efter utredningar och många turer så försattes bolaget i konkurs på egen begäran den 1 december 1966.

1967 övertogs varvet först av ett konsortium bestående av Fartygskonstruktioner AB i Uddevalla (FKAB) och Rodoverken i Göteborg men senare under året blev FKAB ensam ägare. Tillverkningen av livbåtar upphörde. Material till tre fiskefartyg och samt ett halvfärdigt skrov ingick i konkursboet som FKAB köpte:

Men det var endast fiskelaget Ekefjord som lät färdigställa sitt fartyg. FKAB beslutade dock att på spekulation färdigställa ytterligare ett stålfiskefartyg efter de ritningar som bolaget tidigare tagit fram för en trålare om 103 fot ( 31,5 m) och med en maskinstyrka på upp till 1000 hk. Vid sjösättningen i mars 1968 fanns ingen kund till trålaren varför fartyget döptes till Inger efter Gustaf Mattssons hustru och lades upp i avvaktan på försäljning. 1969 såldes trålaren Inger till en kund i Hirshals i Danmark och döptes då om till Marstrand.

1969 döptes företaget om till Fartygsentreprenader AB (FEAB) Marstrand, ett företag som också ägdes av Gustaf Mattsson i Uddevalla. Verksamheten gjordes om till att tillverka fartygssektioner till stora fartygsbyggen vid större varv. Namnet på företaget blev nu Nya Marstrandsverken AB men kallades oftast FEAB-Marstrandsverken. Det var en framgångsrik verksamhet och företaget gick från 40 anställda år 1969 till cirka 300 vid mitten av 1970-talet. I början av 1980-talet gick varvet dock över till att också bygga hela fartyg och det överlevde ända till 1991 då det till slut lades ner. Numera är det rivet och det har byggts bostäder på det gamla varvsområdet. Den före detta ön kallas numera dessutom Hedvigsholmen igen och inte Kvarnholmen.

Förutom varvet på Marstrand så ägde FEAB Karlstads varv mellan 1973 och 1981 samt AB Hälsö Varv (tidigare J.W. Bergs) år 1975 efter att den tidigare ägaren Ljungsvik & Carlsson gått i konkurs. Verksamheten på Hälsö lades ner 1977. Dessutom hyrde de under ett par år ett område i Backa, kallat Backaverken och drev varvsverksamhet i Stenungsund.

Fiskebåtar byggda vid AB Marstrands Mekaniska Verkstad/Marstrandsverken AB/FEAB Marstrandsverken, namn, år, hemmahamn, köpare

  • LL 367 Svanesund, 1960, Klädesholmen, Allan Bergius, Erland Johansson och Elve Karlsson
  • LL 537 Gullskär, 1960, Åstol, Erik, Frank och Åke Karlsson samt Sören och Karl Olof Olsson
  • LL 731 Helgoland, 1960, Åstol, Kurt, Amandus och Anders Myrberg samt Arne Olsson
  • LL 798 Falkland, 1960, Tjörnekalv, Justus och Emil Karlsson
  • GG 105 Titania, 1961, Fotö, Stanley, Nils och Dan Andersson samt Filip Larsson
  • LL 701 Hemland, 1961, Åstol, Tore, Rolf och Sune Alexandersson samt Folke Johansson
  • LL 376 Themsen, 1961, Åstol, Allan, Jan och Olle Olsson samt Eol Augustsson
  • LL 746 Tyr, 1961, Marstrand (Koön), Roland, Einar och Björn Johansson
  • LL 742 Ocean, 1962, Åstol, Eskil, Dan-Eskil och Bo Johansson
  • RE 375 Gisli Arni (troligen), 1962, Island, Eggert Gislason
  • GK 220 Guðbjörg, 1963, Island, Eggert Gislason
  • GK 375 Sigur Pall, 1963, Island, Eggert Gislason
  • Suomi 296 Carmel, 1963, Borgå Finland, båten såldes snart tillbaka till varvet och såldes sen till Hugo och Åke Gustavsson samt Bror Olsson i Önnered som GG 120 Saltö.
  • Nån eller några fler båtar till Finland
  • GG 151 Wolma, 1964, Fiskebäck, Nils, Börje, Bele och Evert Börjesson
  • GG 338 Kristina, 1965, Donsö, Karl-Bror Karlsson, Arne L. Carlsson, Stig E. Carlsson och Östen Antonsson
  • GG 59 Rättvik, 1965, Donsö, Erik och Rune Johansson samt Karl-Ivar och Olof Möller
  • GG 112 Carmel, 1966, Fotö, Daniel, David, Joel och Seth Börjesson
  • GG 575 Tudor, 1966, Björkö, Valter Larsson, Rune Antonsson, Gotthard Bengtsson, och Gösta Olausson
  • GG 376 Götaland, 1966, Öckerö, Arne Berntsson, dennes söner Eisten och Erling Arnesson samt Lennart Andreasson och dennes son Kenneth Andreasson
  • GG 156 Renland, 1966, Öckerö, Wilhelm Utbult, Karl-Gunnar Berntsson och Helge Samuelsson
  • GG 715 Ekefjord, 1967, Rönnäng, Otto Jogenfelt, hans son Sten-Ivan Jogenfelt och Kenny Gustafsson
  • GG 44 Inger, 1968, Marstrand, ägd av varvet

Skrovbyggen, FEAB

  • E 661 Anita Trosca, 1973, Esbjerg Danmark, Rederikommanditselskabet Jarlfisk I (färdigbyggd på E.S. Værftet i Esbjerg)
  • E 662 Barbara Trosca, 1974, Esbjerg Danmark, Rederikommanditselskabet Trosca och Trolfisk A/S (färdigbyggd på Skala Skipasmidja & Handilsvirki Färöarna)
  • Strandby, 1978, Norge, ?? (T 137 BG och F 127 BD)
  • LK 429 Altaire, 1987, Collafirth Pier Shetland, (färdigbyggd på TH. Hellesøy Skipsbyggeri i Norge)
  • Veronica, 1987, Killybegs Irland, McHugh (färdigbyggd på Th. Hellesøy Skipsbyggeri  i Norge, idag Atlantic Explorer)
  • Aqviq, 1988, Kanada (färdigbyggd i Norge, idag ägd av Ocean Choice Int)
  • Kinguk, 1988, Kanada (färdigbyggd i Norge, idag ägd av Ocean Choice Int)
  • Ocean Castle, 1989, Färöarna, P/f Borgarfelli (färdigställd på P/F Skipasmidjan a Skala på Färöarna, idag H 110 Norma Mary)

Andra källor:

  • Blom, Bornmalm och Bång, Fiskebåtarna och varven, 2002
  • Bornmalm, Bång, Fredriksen och Ohlsson, Fiskebåtarna och varven, Skeppsbyggarna, 2009
  • Blom, Bornmalm & Bång, Ståltrålare i svenskt fiske 1959-1965, 2012
  • Mattsson & Lundgren, Mattssongruppen, 50 händelserika år, 2011