Djupviks varv startades 1894 av Johannes Johansson som tidigare verkar som båtbyggare och lantbrukare i Vasseröd på Orust där han arbetade ihop med kusinen Albin Abrahamsson på varvet som ägdes av den senares far. Gården brann ner 1893 varefter familjen valde att flytta till Djupvik på västra sidan av Tjörn där ett varv startades.

Bostadshuset köptes i Rörtången, monterades ner och flyttades till Djupvik. Den första tiden byggdes främst öppna träbåtar för kustfiske (vässingar) samt kågar. Under de första åren på 1900-talet byggdes också bohusjullar. Alla båtar som tillverkades vid denna tid var klinkbyggda.

1907 tog sonen Adolf Johansson över ansvaret för varvsrörelsen och fadern drog sig tillbaka. Han gick en kurs hos skeppsbyggmästare Johan Harald Seldén i Buvenäs på Orust för att lära sig bygga kravellbyggda båtar som lämpade sig för motordrift och utsjöfiske.

1907 byggdes den första kravellbyggda båten, MD 116 Thule, för köpare i Stansvik. Under 1910-talet började varvet också med reparations- och underhållsverksamhet. 1915 blev Adolf Johansson ensam ägare till varvet efter att bröderna John och Gustaf Johansson startade en slip- och reparationsrörelse i Skärhamn. En båthall uppfördes vid denna tid vid varvet och länge var de ensamma om en sådan. Genom en båthall blev arbetsmiljön betydligt bättre.

På 1920-talet fick varvet sin första beställning från isländska köpare och de fortsatte bygga fiskebåtar för isländska beställare ända fram till 1960-talet.

Under 1930-talet började varvet också bygga andra typer av båtar på samma sätt som de också gjort under 1910-talet. De fick Tullverket, Lotsverket, Kustbevakningen och Marinen som kunder. Reparationsverksamheten blev också mycket betydande. Kring 1940 fanns det omkring 15 anställda vid varvet. En ny mekanisk verkstad byggdes också på varvsområdet. senare tillkom också Sjöräddningssällskapet som kund.

1942 avled Adolf Johansson varvid ledningen för varvet övertogs av sönerna Einar Johansson och Gunnar Johansson som redan arbetade i företaget. 1945 köpte företaget  ihop med Holms Skeppsvarv i Råå det konkursade Halmstads varv från konkursboet. 1957 sålde de varvet i Halmstad igen, till Mats Iverstål och Arnold Wathra från Göteborg.

Djupvik 1949
Djupvik 1949

På 1950-talet blev livräddningskryssare och tulljakter lite av varvets specialitet. Tulljakterna byggdes från 1950-talet i aluminium som på den tiden fick nitas då aluminiumsvetsning ännu inte var utvecklad.år 1952 byggdes den första helsvetsade aluminiumbåten. Företaget fortsatte samtidigt bygga fiskebåtar i trä. Varvet tillverkade också fartydsdelar i aluminium för de stora varven i Göteborg och Uddevalla.

1958 revs den gamla båthallen och en ny och större konstruerades som dock saknade slip. I slutet av 1950-talet började Djupviks varv också att bygga stålfiskebåtar. De första levererades 1960. Två år senare omvandlades HB Djupviks Båtvarv till AB Djupviks Båtvarv, Bröderna Johansson var även fortsatt ägare. 1961 byggdes den sista fiskebåten för en svensk betsällare och 1968 den sista för en isländsk beställare.

1967 avled Gunnar Johansson som var ansvaret för företagets konstruktionsavdelning. Fortfarande hade varvet bara omkring 35 anställda. på 1970-talet övergick varvet helt till att bygga fartyg i aluminium och byggde inte längre några fiskebåtar.

1978 köpte Allan Lundin från Stenungsund varvet. Denne ägde sen tidigare företaget ALI AB som länge utfört konstruktionsarbeten vid industrierna i Stenungsund men senare blev inriktat på arbeten i de norska oljefälten. När han köpte Djupviks varv sålde han ALI till Investment AB Asken. Några år fortsatte Einar Johansson som VD men därefter tog Allan Lundin över som VD med Einar Johansson som styrelseordförande intill sin död 1984.

1979 startade Lundin också ett industrihotell i Stenungsund som dock istället blev ett filialvarv till Djupvik när verksamheten expanderade. Samma år gjordes också omfattande investeringar i Djupvik med ny verkstadslokal, ny slipanläggning och ombyggnad av de existerande verkstäderna. 1983 köptes varvet i Oskarshamn av Allan Lundin som en separat verksamhet skild från Djupviks Varv. Tillsammans med Electro Swede AB i Uddevalla och Swedeship Interior i Hedekas bilades de två varven företaget Swedish Special Shipyards.

1984 brann företagets kontor ner varvid stora delar av företagets arkiv förstördes. Ritningar och planer förstördes och varvet fick stora leveransproblem som dock löstes. År 1986 införlivades det norska varvet Vesta Marin A/S i Mandal i koncernen och investeringar gjrordes även vid företagets övriga anläggningar. Det totala antalet anställda i koncernen var nu 350.

I slutet av 1980-talet bildades Swede Ship-koncernen (Swede Ship Invest AB). 1990 förvrävades också KMV-Westmarin i Kristiansand i Norge. Dotterbolagen i Swedeshipkoncernen 1992 var:

Oskarshamns Varv AB, 160 anställda
Djupviks Varv AB, 55 anställda
Gotlands Varv AB (Fårösund), 45 anställda
Swede Ship Composite AB (Hunnebostrand), 20 anställda
Swede Ship Interior (Hedekas)
Westa Marin A/S (Mandal), 150 anställda
Westa Marin A/S (Kristiansand), 450 anställda

Total fanns det cirka 900 anställda år 1992.

1996 dog Allan Lundin och han blev då den tredje företagsledaren i Djupviks historia som dött relativt ung. Det gjorde även Gunnar Johansson och Adolf Johansson. Samma år såldes Oskarshamns Varv och ett par år senare lades verksamheten i Mandal och Kristiansand ner.

Ett konsortium bestående av Folke Patriksson, Lennart Bylock, Christer Zetterberg med flera tog över företaget.

2006 köptes Nya varvets varvsverksamhet och Swede Ship Yachtservice skapades. 2009 bestod koncernen av Djupviks Varv (moderbolaget Swede Ship Marine AB), Swede Ship Composite AB i Hunnebostrand och Swede Ship Yacht Service AB i Göteborg. Idag finns även Swede Ship Sublift AB i Öregrund. Det totala antalet anställda är cirka 70. Styrelsen består av Bo Axelsson (f. 1961), Jan Eric Larson (f. 1947), Jan Bertil Bengtsson (f. 1944), Lennart Bylock (f. 1940) och Finn Rausing (f. 1955).

Träfiskebåtar byggda på Djupviks varv, namn, år, hemmahamn, köpare

GG 331 Alfhild, 1907, Björkö, Oskar Larsson och Oskar Svensson
MD 116 Thule, 1908, Stansvik, Oskar Olsson och Karl Rutgersson
GG 349 Trygg, 1908, Björkö, Carl Johansson samt hans söner Allick Carlsson och Joel Carlsson (Jägersvärd)
GG 361 Trio, 1908, Björkö, Martin Olsson, Adolf Axelsson och Henning Axelsson
MD 125 Göta, 1908, Stora Tjörnekalv, Carl Pettersson
MD 132 Vanadis, 1909, Bleket, Alfred Pettersson

MD 148 Neptun, 1910, Åstol, Axel Berndtsson, Edvin Johansson och Evald Karlsson
GG 470 Sally, 1911, Hälsö, Theodor, Amandus och Valdemar Magnusson, Olof Konradsson samt Olof Martinsson
GG 482 Orlando, 1911, Hönö-Klova, Harald Johansson (Hansson) samt Verner och Frans Hansson
GG 513 Lilly, 1912, Knippla, August, Karl & Bernhard Klasson (anges i andra källor vara byggd i Marstrand)
MD 232 Ruth, 1912, Klädesholmen, Bernhard och Walfrid Andersson
MD 248 Pater Noster, 1913, Klädesholmen, vadlaget Pater Noster (arvid Davidsson, Patrik, Bernhard och Albert Andreasson, Oscar OLausson samt Manne Månsson)
LL 931 Fursten, 1913, Smögen, Alfred Alexandersson, Johan Kristensson, Knut Martinsson och Einar Berndzén
GG 550 Vesta, 1913, Hönö-Heden, Arvid och Martin Olsson samt Mauritz Edvardsson
MD 262 Zaima, 1914, Tjörnekalv, Oskar Rutgersson, Arthur och Adolf Olsson, Carl Oskar Johansson och Johan Karlsson
GG 589 Villy, 1914, Björkö, Karl och Paul Larsson, Otto Johansson, Hilmer Olsson och Emil Fransson
LL 962 Normandie, 1914, Väjern, David Mattsson
GG 676 Mary, 1914, Hönö-Klova, August Olsson-Hultfeldt, Olof Alexandersson samt Otto och Albert Carlsson
(GG 846?) Daisy, 1914, Knippla
MD 288 Ingeborg, 1915, Åstol,
GG 9 Göta, 1916, Fotö, Karl Albinsson, Oskar Larsson och Ernst Corneliusson
MD 296 Delfin, 1916, Bleket, Anders, Albert och Arvid Berndtsson
MD 300 Fiskmåsen, 1916, Åstol, vadlaget Fiskmåsen
SM 1 Polar III, 1917, Nacka, Atlas Diesel AB
GG 746 Elsa, 1917, Öckerö, Johan Corneliusson, hans son Olof Johansson och Albert Utbult
MD 321 Baltic, 1917, Åstol, Albin Olausson, Alfred Hagberg, Karl Andersson (Silverfjäll) och Anders Pålsson
MD 336 Anna, 1918, Rönnäng, Bernhard Berndtsson och Olof Persson
MD 348 Signal, 1919, Lilla Tjörnekalv, Konrad Kristensson, Birger Amandus Axelsson och Alrik Axelsson
MD 359 Eris, 1919, Skärhamn, Rutger Olsson, Petter och Albin Andreasson
GG 846 Daisy, 1919, Knippla, Oscar Andersson, Karl, August och Thor Karlsson
MD 366 Vesta, 1919, Åstol

MD 373 Friheten, 1920, Harestad
GG 904 Greta, 1922, Hönö-Klova, Natanael och Andreas Larsson samt Carl-August och Albin Carlsson
GG 895 Emmy, 1922, Knippla, Tor Kristiansson, Olof Karlsson och Anders Birger Johansson
MD 100 Fenby, 1923, Rönnäng, Gottfrid Johansson och Emil Olsson
GG 918 Ella, 1923, Öckerö, Karl, August och Janne Simonsson
MD 421 Drott, 1924, Åstol, Bernhard och Bertil Karlsson, Johan Olausson och Lars Johansson
MD 437 Hulda, 1925, Rönnäng, Bernhard och Bertil Olsson
MD 257 Widar, 1926, Klädesholmen
MD 217 Doris, 1926, Rönnäng, Anders Amandusson
MD 459 Ester, 1926, Berga Strand, Amandus Olsson och Johan Johansson
GG 62 Vindy, 1926, Styrsö Tången
Hellen, 1926, Klädesholmen
MD 466 Dunett, 1927, Rönnäng, August och Anders Joakim Kristensson
MD 469 Salmy, 1927, Rönnäng, Adolf Kristensson och Arthur Olsson
MD 471 Ella, 1927, Rönnäng, Alfred Gustavsson, Gunnar Johansson och Adolf Edvardsson
MD 478 Olga, 1927, Marstrand
MD 149 Elsa, 1928, Dyrön, Axel, Alvar, Karl och Albert Augustsson samt Johan Olsson
IS 17 Audbjörn, 1929, Isafjördur (Island)
Gundbjörn, 1929, (Island)
MD 502 Silvervåg, 1929, Klädesholmen, Rickard Bernhardsson samt Vilhelm och Erik Andersson

MD 510 Sture, 1930, Rönnäng, Bertil Olsson
LL 260 Två Bröder, 1931, Smögen, John och Henry Larsson
GG 183 Vestvind, 1931, Knippla, Karl Sahlkvist, Albin och John Karlsson
MD 5 Brill, 1931, Åstol
MD 524 Västanvåg, 1931, Rönnäng, Evald Sandberg, Anders och Valfrid Kristensson
MD 528 Vasti, 1931, Bleket, Ivar Pettersson och Arvid Berndtsson
LL 811 City, 1932, Gravarne, Henrik Alfredsson (Gross), Lambert, Wilhelm och Karl Henriksson (Gross)
MD 65 Karl, 1932, Åstol
LL 488 Rex, 1933, Smögen, James Stranne, Reinhold Häller, Rudolf Karlsson och Werner Larsson
LL 250 Vega, 1933, Mollösund, Johan Olsson
SD 664 Norden, 1934, Seläter, Elof och Erik Eriksson
SD 526 Norden, 1935, Havstenssund, August, Jens och Fredrik Hermansson
SD 53 Najaden, 1936, Seläter, Nils, Osvald och Georg Wallqvist
LL 718 Wasa, 1936, Smögen, Anders, Gustaf och Henry Mattsson
SD 56 Solvåg, 1937, Seläter, Knut, Bertil och John Eriksson
MD 262 Marita, 1938, Åstol, Bernt Axelsson, Gustav, Arne och Ivan Berndtsson

LL 586 Sofie L, 1942, Åstol, AB Svenska Fryserierna
LL 325 Marion, 1942, Gravarne, Bertil Johansson (Pihl), Ebbe Lövqvist och Karl-Erik Wilhelmsson
LL 949 Gunnaren, 1942, Fisketången, Henry och Helge Hellgren samt Åke Karlsson
GG 212 Dvärgen, 1942, Göteborg, Trawl AB Nordsjön
GG 336 Scouten, 1943, Göteborg, Rederi AB Majviken
GG 141 Hermon, 1943, Öckerö, Åke Jansson, Gunnar Eriksson, David och Gunnar Bjerger
GG 369 Anna-Greta, 1943, Göteborg, AB Svenska Fryserierna
LL 949 Gunnaren, 1943, Fisketången, Båttjänst AB
LL 962 Västkust, 1944, Väjern, Båttjänst AB. Beställd vid Djupviks varv, men byggde vid Ystads varv
LL 734 Silvervåg, 1944, Åstol, Karl och Knut Andersson (Silverfjäll) samt Gustaf Karlsson
LL 863 Lidingö, 1944, Grundsund, Båttjänst AB
SD 241 Ceydon, 1945, Skee, Jarl, Ragnar och Rolf Lundberg
MB 30 Adalbjörg, 1946, Akranes (Island)
IS 7 Hugrun, 1946, Bolungarvik (Island)
RE 18 Arinbjörn, 1946, Reykjavik (Island)
IS 98 Jon Valgeir, 1946, Sudavik (Island)
LL 716 Caprice, 1946, Åstol, Anders, Erik, Henning och Svante Bengtssons amt Kals Hansson
LL 798 Falkland, 1947, Tjörnekalv, Justus Patrik och Emil Karlsson samt Oskar Johansson
LL 892 Venö, 1947, Fisketången, Alding och Paul Valdemarsson samt Erik Karlsson
RE 22 Björn Jonsson, 1947, Reykjavik (Island)
LL 370 Västanvåg, 1947, Rönnäng, Anders och Walfrid Kristensson samt Evald Sandberg
LL 808 Nordsjö, 1947, Klädesholmen, Rune och Lennart Johansson samt Einar Karlsson
AK 33 Bödvar, 1947, Akureyri (Island)
LL 177 Silverfors, 1948, Åstol, Knut, Karl-Axel och Karl Andersson (Silverfjäll)
LL 248 Saibon, 1948, Gravarne, Fridolf Rude, John och Lars Larsson
GG 345 Ian, 1949, Hönö-Klova, Helge, Åke, Morgan och Nils Edvardsson
LL 736 Pater Noster, 1949, Åstol, Frans och Holger Olsson, Sven Karlsson samt Olof Johansson
SD 150 Zeeland, 1949, Seläter, Bertil, Knut, John och Kjell Eriksson
Sommarön, 1949, Bohus-Malmön

LL 628 Atlantic, 1950, Hasselösund, Johan Tollesson, Stig Edvardsson, Olof och Gösta Sandberg
LL 731 Alpha, 1950, Åstol, Knut Berndtsson, Karl Johansson, Kurt Myrberg och Alban Karlsson
SD 460 Marino, 1951, Sydkoster, Josef Hansson och Helge Johansson
MPT 1035, 1951, Klaipeda (Sovjet)
MPT 1038, 1951, Leningrad (Sovjet)
MPT 1011, 1952, Riga (Sovjet)
SD 291 Mode, 1954, Öddö, Leo och Bror Andersson samt Alf Carolusson
VE 363 Frosti, 1954, Vestmannaeyjar (Island)
SD 295 Svanefjord, 1955, Hälsö (Strömstad), Lennart, Gustaf och Werner Wounsch
AK 97 Ver, 1955, Akureyri (Island)
VE 3 Hildingur, 1956, Vestmannaeyjar (Island)
VE 200 Hannes Loos, 1956, Vestmannaeyjar (Island) (skrovet byggt på Djupvik, färdigbyggd på Petters varv)
VE 203 Sindri, 1957, Vestmannaeyjar (Island)
SF 55 Gissur Hviti, 1957, Höfn, (Island)
VE 39 Gullthorir, 1959, Vestmannaeyjar (Island)
SH 15 Stapafell, 1959, Olafsvik (Island)

KE 97 Baldur, 1961, Keflavik (Island)
SH 215 Jon a Stapa, 1961, Olafsvik (Island)
NK 6 Gullfaxi, 1962, Neskaupstadur (Island), skrovet byggt på Ringens varv
IS 14 Gudbjörg, 1963, Isafjördur (Island)
GK 541 Thorbjörn II, 1964, Grindavik (Island)
KE 67 Gladur, 1968, Keflavik (Island)

Ståltrålare byggda på Djupviks varv

GG 318 Dyning, 1961, Fiskebäck (Göteborg), David, Nils, Leif och Sune Arthursson
LL 716 Caprice, 1961, Rönnäng, Anders och Eskil Bengtsson, Karl-Johan Johansson samt Ingemar Nilsson

Andra källor:

  • Bornmalm, Bång, Fredriksen och Ohlsson, Fiskebåtarna & varven, Skeppsbyggarna, 2008
  • Blom, Bornmalm och Bång, Ståltrålare, 2012