Tillverkningen av Nilssonmotorn eller Västerviksmotorn, som den också kallades, startades 1910 av tre bröder som hette Albert, Ernfrid och Valentin Nilsson. De hade studerat konstruktionen av en Avancemotor som satt i en båt som kom till Västervik och ville tillverka en egen motor.
Bröderna Nilsson & Co Mekaniska Verkstad som företaget hette låg på Smedjegatan i kvarteret Motorn i Västervik. Där både tillverkades och provkördes motorerna. Företaget hade också ett eget gelbgjuteri för tillverkning av mässingsdelar till motorernas smörjapparater och kylsystem. Gjutgods köptes också från närliggande gjuterier, men bearbetningen av godset gjordes i verkstaden. På vinden hade modellsnickaren Carl Danielsson ett snickeri.
Tillverkningen började med tillverkning av fotogenmotorer för att senare gå över till råoljemotorer. Första året tillverkades endast 20 motorer, men med åren expanderade tillverkningen och modellsortimentet utökades. I början på 1920-talet tillverkades ca 100 motorer per år.
Det fanns upp till 18 olika effekter på motorerna, från 3 hk till 100 hk. En stor del av motorerna gick på export. De stationära exportmotorerna färgades röda. En del av dem exporterades till Siam (nuvarande Thailand). Ett användningsområde för motorerna var till vattenpumpar för risfält.
De flesta motorerna var dock marina (och gröna) och användes i fiske-, lots- och lastbåtar. Den första motorn som tillverkades fanns fortfarande i bruk i en båt på 1970-talet.
Bröderna Nilsson sålde motortillverkningen 1944 och fabriken brann ner samma år. Totalt hade det då tillverkats omkring 3 000 motorer.
Tillverkningsrätten ägdes under en kort tid därefter av några olika företag, men någon större produktion av motorerna förekom inte. Kristdala motorfabrik (KRIMO) tillverkade dock så småningom en del lättviktsmotorer. Även Aldells Mek. Verkstad tillverkade enstaka exemplar.
1951 köpte Ragnar Jansson på Solbergsudde i Västervik tillverkningsrätten för tungviktsmotorerna av AB Tallehof i Jönköping. Med på köpet följde ritningar, modeller, rågods, halv- och helfabrikat. Ragnar Jansson tillverkade delar, renoverade motorer och förbättrade motorernas konstruktion. Han byggde också kompletta motorer och båtar.
Efter Ragnar Janssons död 1994 tog Målilla-Gårdveda hembygdsförening över delar av verkstadsutrustningen.