IMO 5169772
SEUM
Varv: NV Sleephelling Maats Scheveningen
Officiellt nummer: 10218
Varvets nummer: 161
Byggår: 1961
Bruttotonnage: 120
Nettotonnage: 49
Längd: 27,8 m
Bredd: 6,42 m
Djup: 2,44 m
Motor: B&W Alpha 406VO diesel 6-cyl med 460 hk

LL 533 Jane beställdes av Ingemar Johansson i maj 1959 och levererades den 29 april 1961 varvid båten fick namn efter Ingemar Johanssons dotter. 1 maj 1961 anlände båten första gången till hemmahamnen Grundsund. LL 533 Jane hade grönmålat skrov, en färg som är ovanlig på svenska fiskebåtar, men populär i den tidens Grundsund.

Den 31 december 1961 köpte Gunnar Karlsson 1/6 av båten. Han var morbror till Ingemar Johansson. Båten bedrev partrålning ihop med LL 532 Ingo.

Den förste januari såldes båten till ett partrederi med Roland Ivarsson, Klas-Erik Jakobsson, Jan-Erik Jakobsson och Lars Heimer. De var alla hemmahörande i Grundsund som även fortsatt var båtens hemmahamn. Men namnet ändrades till LL 533 Singö. Roland Ivarsson hade tidigare arbetat på LL 532 Ingo medan Klas-Erik Jakobsson arbetat på LL 587 Skogland och Lars Heimer på LL 580 Skaftö.

Jan-Erik Jakobsson sålde sin andel i båten till de andra delägarna den siste december 1966. Ett år senare såldes båten till Handelsagenturen Neptunus i Göteborg i utbyte mot en ny LL 533 Singö. Båten såldes dock omedelbart vidare till Konservfabriken Sunnan AB i Strömstad och bytte namn till SD 533 Sunnan. De övertog båten den 28 februari 1968.

Båten köptes för att användas till räkfiske utanför Chiles kust där Konservfabriken Sunnan etablerat sig i Talcahuano med stöd av FAO för att modernisera tillverkningen av skaldjurskonserver. Ansvarig för fiskeridelen var dansken Johannes Terpet. Men det dröjde innan båten kunde överföras till Chile och under vänteperioden började båten fiska räkor i Nordsjön. Fisket bedrevs på Fladen i Nordsjön och vid Tynes mynning utanför North Shields. Räkorna landades till Konservfabriken Sunnans fabriker i Strömstad och Frederikshavn. Som skeppare ombord anställdes Sven Bryngelsson från Hönö då Johannes Terpet inte fick arbeta på båten som skeppare då den hade svensk flagg. I övrigt bemannades båten av ytterligare en svensk och fyra danskar.

Sven Bryngelsson, Johannes Terpet, Per Christiansen från Skagen och Jacob Hammer från Färöarna som bara var 17 år gammal var de fyra som sedan förde båten till Chile. Både Sven Bryngelsson och Johannes Terpet hade enligt Länspumpen tidigare fiskat utanför södra Brasilien (Rio Grande do Sul) och Uruguay med GG 370 Carla respektive MÖ 1042 Ingegerd. Båten flaggades i Chile när den anlänt dit. Sven Bryngelsson var bara 12 år när GG 370 Carla gick ner till Brasilien. Det var hans far Folke Bryngelsson som fiskade med GG 370 Carla men när Sven Bryngelsson besökte honom fick han följa med på fiskeresorna som ”kockepöjk”.

Konservfabriken Sunnan AB var Sverige största räkberedningsföretag och experter på inläggning (konservering) av räkor.

1977 blev Sociedad Pesquera Viento Sur Ltda i Concepcion, Chile, ägare till båten. Detta bolag som var ett dotterbolag till Sunnan AB drev den nya konservfabriken. Talcahuano blev hemmahamn. 1988 uppgavs Soc. Pesquera Sunnan Ltda som ägare till både Sunnan I och Sunnan II (tid. Ingo). 1997 ägde de två företagen som hade samma ägare 4 båtar med namnen CA-2140 Sunnan I, CA-2142 Sunnan II, Sunnan III (okänt nummer) och CA-2143 Sunnan IV.

2006 ägdes tre av båtarna fortfarande av Soc. Pesquera Sunnan Ltda och Soc. Pesquera Viento Sur Ltda. Det senare bolaget upplöstes dock detta år efter att ha funnits i 40 år. Uppgifterna om båten i boken Ståltrålare om att båten fanns kvar 2012 kan vara korrekta men de har förväxlat numren för Sunnan I och Sunnan II. Idag finns båten troligen inte kvar.

Källor: Blom, Bornmalm & Bång, Ståltrålare i svenskt fiske 1959-1965, 2012